Som ni ser så har jag inte varit inne på bloggen på evigheter men det har varit fullt upp med att komma in i alla nya rutiner med lilla Dalia. 

Jag går runt som i en lyckobubbla...så mycket har hänt det senaste året. Tänk att nu har jag äntligen en alldeles egen underbar liten familj som jag älskar över allt annat. Som lök på laxen har jag ett eget hus att fixa och dona med också:-) 
Detta vågade jag aldrig tro för bara ett år sedan. Då bodde jag fortfarande i Jönköping, 10 mil ifrån min älskling och fick vara glad om vi kunde ses under helgerna. Två års distansförhållande tar på krafterna och jag var utled på allt vad ett distansförhållande innebär.
Till slut löste sig saker och ting och jag kunde i september-09 flytta in hos älsklingen i hans lägenhet i Borås. I december fick vi reda på att vi väntade ett litet underverk och vi drog även iväg på en långresa (med mina systrar och föräldrar) till Australien och Thailand.
Väl hemma var det bara till att sätta igång och leta hus för ingen av oss var särskilt sugen på att bo kvar i en liten tvåa på tredje våningen och utan hiss när underverket skulle anlända. Efter mycket letande, många visningar och några budgivningar fick vi så äntligen vårat hus och flyttade in i Juni, sju veckor innan beräknad födsel:-)

Lillan är nu 5 veckor gammal och har börjat stabilisera sin dygnsrytm. Hon somnar i vår säng när vi lägger oss med henne mellan 22-24 tiden. Sedan sover hon gott hela natten och oftast ända fram till runt 10-snåret, brukar endast göra en amningspaus runt 6-tiden så jag får många sköna timmars nattsömn=) Annat var det de första två veckorna, då var hon vaken dygnet runt kändes det som och man undrade hur länge det skulle pågå.
Om dagarna vill hon gärna bli buren på mest hela tiden vare sig hon är vaken eller sover, hon verkar ha rätt kort stubin den lilla kråkan (undrar vem hon fått den ifrån *host host*) lägger jag ner henne blir hon genast arg och protesterar. Just nu sitter hon på min mage i selen och sussar så gott så.

När jag får lite egentid ger jag mig gärna ut på ett litet cykelpass. I förrgår var jag till och med ute och joggade lite lugnt för första gången på 8 månader. Det gick kanonbra, hade inga känningar alls av förlossningen och kunde mala på i 40 minuter utan problem:-)
Dalia gillar tyvär inte att ligga i vagnen och blir kinkig redan efter några minuter så vi kommer inte ut på några promenader, därför är det underbart skönt att kunna unna sig lite egenträning om det passar in mellan alla amningar och annat. Hoppas verkligen att hon lär sig tycka om vagnen för det skulle underlätta stort för oss när pappa är och jobbar och vi är själva hemma om dagarna (och kvällarna)

Det blev ett något rörigt inlägg ser jag, men det får la funka ändå.
Jahopp...idag är det fredag och det innebär ju självklart obligatoriskt fredagsmys med familjen. Med god mat och en rejäl skål med godis. Det är så jag trivs som allra bäst=)

Ha en underbar helg allesammans! =)